lördag 20 oktober 2007

Fotografi vs. Film, del2


Vid en intervju med Helmut Newton fick han frågan om han aldrig längtat efter att få göra film. Han skrattade och sa att han absolut inte ville göra film. Han sa att det var så skönt att kunna göra jobbet själv och så gjorde det inget om något blev fel. Det kostade inte så mycket.

Att göra en film är ett mastodontprojekt vars slutmål är att ge Producenten en vinst. Men det är också ett verktyg för kommunikation. Tankar och idéer skall förmedlas till en motagare och det görs på två sätt. Genom ord och genom bild. Det finns mycket vi stillbildsfotografer kan lära av våra kollegor, filmarbetarna.

För en filmfotograf är många tekniska detaljer extremt viktiga för berättandet. Vilken nivå skall kameran placeras i. Uppifrån, strax under ögonhöjd eller låg kameravinkel. Vilken brännvidd skall användas. Hur skall ljuset sättas. I vilken ton skall scenen filmas, varm eller kall. Med mera. Filmfotograferna vet att dessa detaljer är viktiga för berättelsen.

Helt självklart?

På engelska heter det egentligen Director of Photography, DOP. Det betyder att han styr hur bilden skall se ut. Smaka på det. Hur ofta får vi inte höra att en film av en viss regissör var väldigt vacker eller någon annan referens till utseendet på filmen. Det var filmfotografens verk, DOP. Vi bildmakare är också bildregisörer.

Ibland räcker det med att se fotografier från scener för att inse att fotograferna inte hängt med. Bara en så enkel sak som att böja på knäna för att hamna i samma nivå som filmkameran verkar vara svårt. Eller använda bränviddar som efterliknar den aktuella på filmkameran. En smaksak kanske, men effektiva om man är observant.

Riktigt bra filmfotografer är väldigt duktiga på att bygga "bilder". Ta till exempel scener med flera personer i. Det är lätt att få bra gruppbilder om man studerar några bra filmer. Även hur man "fyller" bilden kan vara värt att titta efter, men som jag skrev i förra inlägget är det lätt att bli lurad av hur bilderna klippts ihop. Så som man kommer ihåg att scenen såg ut kanske inte stämmer med hur det verkligen var.

Stora filmer och stora filmfotografer lägger ner mycket arbete på planeringen, innan man börjar filma. Det finns böcker att läsa om detta. En heter "Cinematography: screencraft" av Peter Ettedgui, som egentligen är en antologi med 17st filmfotografer. Bland annat Sven Nykvist, Laszlo Kovacs, Gordon Willis och Michael Chapman. Även en av mina favoriter medverkar, Darius Khondji. Han var DOP på "Delikatesen", "De Förlorade Barnens Stad" och "Alien Resurrection" (regi Jean-Pierre Jeunet) för att inte tala om hans betydelse för utseendet på "Seven", av David Fincher,  vars svarta ton diskuterades länge av fotografer (boken ger svar och det kar kemiskt i framkallningen).

En av de riktigt tunga namnen är Vittorio Storaro (italien) med filmer som "Apocalypse Now" och "Den Siste Kejsaren". Storaro har skrivit mastodont-trilogin "Scrivere con la Luce" där han i ord och bild ger sin syn på filmkonsten och Bilden.

Så vad har allt det här för betydelse för fotografer?

Filmfotografer studerar bild, måleri, psykologi med mera för att bli duktiga på att kommunicera, varför skall inte vi fotografer göra det samma. De tar sina lärdomar och plöjer ner det i sitt skapande. Detsamma skall vi fotografer och bildskapare göra.

Men det gör ni väl redan eller hur?

Det här räcker för nu och Peter har inte fått svar på sin fråga ännu.
Ni kanske redan har tröttnat på mina små utläggningar?

Vittorio Storaro:
"Light is the word, the word is love,
love is knowledge,
knowledge is freedom, freedom is light,
light is energy, energy is all.

Fotografi vs. Film, del1


Jag fick en bra fråga av Peter, på mitt förra inlägg, så jag tänkte skriva lite om mina erfarenheter med Fotografi kontra Film.

Vi tänker ofta på likheterna mellan Fotografi och Film. Vi glömmer lätt att det finns stora skillnader. Den största är hur vi berättar en historia. Här i ligger, enligt min mening, den största fördelen för fotografin.

Ytmässigt är det inte stor skillnad, vi har båda höjd, bredd och "djup". Men där vi fotografer koncentrerar allt i ETT ögonblick, använder filmen en dimension till, nämligen TID. Det kan tyckas att filmen har en fördel här, men jag vill hävda motsatsen. En bit film är alltid "fångad" i ett skeende. Du måste börja vid A och låta tiden löpa till B. Det är ingen mening att snabbspola en film för att få grepp om vad som händer.

Vi fotografer koncentrerar ett händelseförlopp, ett skeende, till EN bild. Allt är nerkokat till ett ögonblick. Alltså, du kan när som helst återvända till denna bild. Du kan bära den med dig! Den kan alltid vara tillgänglig. Det gör att den heller aldrig blir riktigt "färdig". En bild har inget början och inget slut.

Jag får ofta frågan "Kan man inte bara ta en scen ur filmen? Varför måste en fotograf fotografera samma scen för att ge en bild som kan användas till marknadsföring" (det är detta som är mitt jobb).

Svaret är egentligen enkelt. Det du tror du "ser" i en scen på uppskattningsvis 30 sekunder är inte det som "finns på filmen". Filmberättaren använder sig nämligen av kameraklipp och tid för att "mixa" ihop det du får som en upplevelse. I din hjärna smälter sedan detta ihop till ett skeende. Fotografen däremot, måste koncentrera detta händelseförlopp, i tid och kameravinklar, till ett ögonblick som berättar samma historia (inte alltid helt sant).

En parentes. Det talas ofta om att det kommer kameror som man filmar med. Sedan plockar man den rutan som man tycker är bra. Det är mycket möjligt att det blir så. Men jag tror inte det blir bra bilder av det. Det är nämligen saker som, ögonblicket, bränvidden, tiden, utsnittet och framförallt känslan för vad som är ett ögonblick, en bild, som jag tror är det viktiga.

Gick detta resonemang  att förstå?

Jag inser att jag inte givit Peter hans svar men jag återkommer med fler inlägg i detta ämnet film.

Historien fortsätter.

Höst, igen...


Känns som jag bara lägger in pt II meddelanden för tillfället, men ändå...

Var hemma med sjuka barn idag. I den allmänna uttråkning det kan vara att sitta hemma & glo en hel dag så jag gick ut på baksidan och tog ovanstående bilder.

Kommer sakna det färgspektrum vi har på vår baksida eftersom vi är på väg att flytta till ett hus med endast gräs på baksidan, i övrigt; ingenting. Inga buskar, inga blommor, inga växter, bara gräs.
Hur fotogenique är gräs egentligen? Trodde aldrig jag skulle bli vuxen nog att önska mig en trädgård, men nu är jag faktiskt där...

Underbara Kolleger


Redan 3 timmar in på första dagen kom han och sa att hans kamera var mycket bättre än min.
Han klappade sin stora Panavision-kamera med 35 mm filmformat. Den största zoomen satt också på. Vi satt i sovrummet på en hyrd östermalmslägenhet.

-Näe, det är den inte, sa jag.
-JO DET ÄR DEN VISST! sa han.
-Du har fel sa jag.
-Den här går på riktig 35mm film och har många fler "pixlar" än din, påstod han bestämt.
-Nu har du fel igen. 35mm på filmkameror är det samma som det vi fotografer kallar för halvformat och det är ingen vidare upplösning på det. Min Eos1Ds mkII har en upplösning närmare mellanformat, sa jag och hoppades tyst att jag inte sagt något dumt.

Jag har länge tänkt att Fotografi och Film var en slags syskon som växt upp tillsammans.
Ett slags förhållande där båda berikade varandra.

Men sedan läste jag för ett tag sedan att Filmen kunde "uppfinnas" och utvecklas genom ett viktigt genombrott inom Fotografin, nämligen uppfinningen av celluloidfilmen. Man kunde göra böjbara negativ som matades genom kameran. Fotografin är alltså Filmens Fader eller Moder eller vad man vill kalla det.

Den envise filmfotografen, Henrik Stenberg (som för övrigt är en väldigt kompetent och skicklig filmfotograf) gav sig inte på länge och ville gärna visa mig hur man skulle fotografera på rätt sätt.

Filminspelningen av "Underbara Älskade" flyttade från Stockholm till Härmanö, utanför Orust. Det var en sådan där perfekt sommar med bara sol och vackert väder. Man vaknade på morgonen av ett otroligt rikt fågelliv (sjöfågel), som en stadsbo som jag har svårt att förstå. Det var ingen idé att försöka lista ut från vilket vädersträck Göken gol. Gökarna ropade sitt "Ku Ku" från ALLA håll.

En kväll mot slutet av min tid, när vi stod och väntade på något, sa jag till Henrik att ställa sig vid grillen så att jag fick ta ett porträtt. Jag lovade honom en stor förstoring (som jag sedan skrev ut) men han har fortfarande inte hämtat den.

Ofta, men inte alltid, finns det en viss rivalitet mellan fotografer och filmfotografer.

fredag 19 oktober 2007

På nedåtgående


På väg från Systembolaget i Sickla köpcentum hittade jag den här texten.


http://www.carlgren.se

Ghost riders in the sky


Kary Lasch, mest känd som "Flickfotografen" (tyvärr) för han kunde så oändligt mycket mer, avled i augusti 1993. PFKs medlemmar fick chans att på en auktion bjuda på några av alla hans miljoner prylar han samlat i sitt liv. Jag köpte bl. a. den spanjorska i snidat trä du ser här i en flygande version. Huvudet står på min hylla; jag glömmer honom aldrig.

Konny

Ny Nättidning

En nättidning har startat

- Tanken är att tidningen ska vara en plats med endast bilder/bildspel och text som kan ge inspiration och avnjutas utan en massa andra inslag. Vi vill kunna ge alla fotografer chansen att visa upp sina bilder för en bred publik.

http://www.serge.se


Läs mer på sffs hemsida

http://www.sfoto.se


http://www.carlgren.se

torsdag 18 oktober 2007

Jobb i Italien


För två år sedan jobbade jag några dagar i norra Italien. Vi reste ett gäng ner i en Ekmanbuss. Flexibussitet ni vet. Det var faktiskt Johan Ekman själv som körde. Från Göteborg med båt ner till Kiel. Stopp i Hamburg för besök på Reeperbahn.. stopp, vänta nu.

Alltså, det var en filminspelning (Buss till Italien) om en kör som helt enkelt reser till Domodossola i Italien. Storyn hade faktiskt viss verklighets bakgrund. Stoppet på Reeperbahn klockan 01 på natten var för att filma nattscener. Hursomhelst, den här märkliga filmen fick hela tiden nya scener allteftersom det hände saker på vägen.

Det hela kan ju låta väldigt spännande men tänk på att filmen skulle spelas in samtidigt som bussen körde söderut genom Tyskland och Schweiz. Det betyder att man måste sitta TYST hela tiden, allihopa.. inte helt lätt.. man vill ju gärna vara lite social. Sedan fick man flytta på sig hela tiden för att inte hamna i bild. Bussgångar har lågt till tak..

Nåja, vi kom till Domodossola till slut och Italien är ju aldrig fel, matmässigt bl.a, även om just den här staden valts för att den var så grå och trist (klart att en italiensk "grå och trist" stad absolut inte är som en svensk grå och trist stad!)

Så vad vill jag komma fram till?

Jo, med jämna mellanrum dök det upp en liten italiensk pressfotograf för att bevaka det märkliga gänget från Sverige som valt just denna stad som sitt filmmål. En dag tog jag mod till mig och frågade om vi inte kunde ta en bild tillsammans som kolleger. Sagt och gjort. Stunden förevigades. När vi var färdiga gled en polis, som stått bredvid, diskret upp till mig och väste genom mungipan.

-Achtung! Boyfrined! Very jelaouse!

Ahh.. jag längtar till Italiens vackra land.

Cran Canaria


Idag har jag varit på Cran Canaria och cyklat. Cyklade upp i bergen och ner till Maspalomas. Ut i sanden. Usch vad det var trögt men fram kom jag och hoppade i Atlanten

http://www.carlgren.se

Fotografers leksaker - the sequel


Måste bara delge min naiva glädje över att man ibland (för en stund iaf) kan köpa sig lite glädje; för en vecka sedan hittade jag på Ebay en converter mellan Pentax 645 och Canon Eos. Misstänkt billig, under femhundringen inkl frakt, men jag slog ändå till.
Så idag, en vecka senare dyker det upp en liten postavi om ett paket på posten. Går dit och hämtar ett litet prydligt handtextat paket med en massa kinesiska stämplar...

Första resultatet med en Penatxglugg på mitt 5D hus ser ni ovan. Ska försöka leka lite mer i helgen.

Imponerande & kul att det överhuvudtaget går att få tag i så här udda prylar fortfarande. Convertern känns tillochmed riktigt gedigen & välgjord (den var ju trots allt från tillverkarens PRO- serie, jojomensan...).
Såklart är det ingen AF och manuell bländare på optiken, men jag hoppas efter att ha testat vidare att jag kan få tillbaka den där "Pentax(o)skärpan" med det snygga släppet som jag har saknat så efter det att man gick tillbaka till småbildsgluggar efter digitalövergången.

Den som lever får se...
/Peter

Höst


http://www.carlgren.se
Ingen har väl undgått att hösten är här. En bild från min eftermiddagspromenad

I hans kök


Han stod och väntade på bussen mitt emot Åhléns i City, stödde sig på en käpp och med dokumentportfölj under armen.
Hans utseende tilltalade mig så jag stannade till och frågade om det var ok att ta en bild
Han sa han var konstnär från Finland eller var det Estland, jag minns inte riktigt. Han tyckte absolut att jag skulle komma hem till honom. Efter nån vecka slog jag nummret han plitat ned på papperslappen, han bodde i Björkhagen. På väggarna hade han fäst upp sina porträtt, dom flesta gjorda med kolkrita. Han ville bli fotograferad där tillsammans med sina bilder. Hans filosofi var att äta samma kost som han matade duvorna med, blötlagda böner och ärtor. Bilden av honom är tagen i hans kök. Några år senare såg jag en artikel i morgontidningen om en fastighetsägare vars fastigheter blivit tvångsförvaltade, och bild på en man med vitt skägg, käpp och dokumentportfölj.
http://www.sorenfroberg.com

Bil Bilder


Jag gick på seminarium på onsdagen. Fick höra om de fantastiska Hasselblad H kamerorna. Fick titta på de fantastiska Hasselblad H kamerorna. Fick se bilbilder av den fantastiske Carl Lyttle från London. Fick höra fler fantastiska saker. Jag tycker om fantastiska Kameror. Jag tycker om fantastiska bilder på Människor. Medan Carl Lyttle talade om hur han organiserar sitt bildflöde från exponering till arkiv så passade jag på att ta en bild på Carl. Kanske inte fantastisk, men det behövdes en bild på en människa.

onsdag 17 oktober 2007

Tack bloggare


Bloggen stiger på rankinglistorna. vi hade igår 140 unika besökare och idag är vi över 100. Tack alla besökare.



http://www.carlgren.se

Poppisteknik?


Denna typ av planet-bilder har blivit populär på bl.a. Flickr. Stereographic projection kallas det och skapas med hjälp av en 360-graders panorama som vänds i Photoshop med hjälp av Distort Polar coordinates-filtret eller fristående plugins. Här är mitt försök med en Mjölby-vy.
/Martin

Tänk på miljön


Tänk på miljön, Ta cykeln.
Bild ur boken Ögonblick [ i Stockholm]
Foto: Sören Fröberg
http://www.sorenfroberg.com

tisdag 16 oktober 2007

Hej!


Ville bara heja på allt & alla, och dessutom tacka Thomas för inbjudan till bloggen...

Den bifogade bilden föreställer min äldsta dotter Nike (har lyckats jobba mig ihop till
fyra döttrar inalles. Ni lär väl få se dem alla...), och den får funka som ngn slags presentation av mig som fotograf.
Nu kan väl inte EN bild göra det förstås, men den representerar ändå mycket av vad som ändå är jag som fotograf, hoppas jag (tillade han osäkert).

Nåja, för den intresserade så finns en del av mina bilder att kika på på
http://www.etsabild.se

Tack för nu.
/Peter

Julklappstips


Hej Vänner,bloggare och alla andra. Tänkte komma med en lösning på ett snart förestående problem, ivarje fall
för dom flesta av oss,tror jag. Julklappen/arna. Boken här i bild, Ögonblick[i Stockholm]. 47 bilder i enastående tryck,(Street Photography style) Storlek 30X36 cm
ett måste för kaffebordet, (det går nog med grogg/vin/ölbordet också) har fått utmärkta recensioner i DN, VI och ett antal
facktidningar. Se även SFF:s bokrecensioner. Finns att köpa på några utvalda ställen,bl,a Moderna museet för 395:-
Du köper den direkt av mig för 280:- om du bor i Stockholm, och dessutom lev. till din dörr. Så tveka inte slå till på
en gång/ Sören
http://www.sorenfroberg.com

Varför?


För längesen hade jag en studio i Järla Industriområde. Dit vågade ingen komma när det var mörkt.I en gränd hittade jag det här. Tog det till studion,Började tycka om den och gjorde den här bilden. Varför tilltalar den mig? Vad är det för något ? Någon som vet?



http://www.carlgren.se

Thomas vs "begrunda"

Bra rutet, Thomas. Att lägga ut bilder på eventuellt skyldiga är klart oetiskt. Öga för öga, tand för tand,
sade man i gamla tider. Hämnd med ett annat ord. Vilket leder till fortsatt våldsbeteende. Vendetta!
Och vilken problemlösning kommer vi då fram till. Något som "begrunda" borde begrundat före sin skrivning.

Kameramönstrad

Idag såg jag en små mönstrad T-shirt, när jag tittade närmare såg jag att det var små, små kameror blandat med julgranar...!

Dagens bild: manifestation



Snorkallt, regnigt, ogästvänligt, t.o.m hagel ett tag. Usch. Men så var vädret i fredags när Kungsan trots det fylldes av allvarliga människor i tusental vid pass kl 17. Allt för att hedra den unge 16-årige killen Riccardo som sparkades ihjäl av jämnåriga.
Människors allvar speglades i deras ansikten men stämningen kändes ändå vänlig. "Vi vill inte ha mera våld på gatorna", var säkert parollen hos flertalet. En tyst minut kändes viktig. Tänk, 1000-tals och inte ett ljud. Det var mäktig solidaritet.Jag tog mig dit på cykeln för att dokumentera händelsen. Kanske bidrar jag på något vis med mina bilder även om de just nu bara syns på denna sida.
Nu återstår den stora sorgen som Riccardos familj, släkt och vänner måste kunna hantera. Hur kämpigt det än blir. Livet går vidare, trots allt...

Konny Domnauer, www.konny.se

Omskriven Blogg


Idag står det om Fotograf Stockholm Bloggen på Svenska Fotografernas Förbunds hemsida.

http://www.sfoto.se


http://www.carlgren.se

måndag 15 oktober 2007

Tinitus 140dB


Barn är härliga och spontana, men när om sammlas i grupp för att leka så låter dom mycket, ja nu är det ingen nyhet då jag har en son på 9 å. Men när man under 2 dagar ska vistas i det nu så populära inomhus lekplats med 60 skräniga 3-9 åringar, ja det fanns en och annan 11 åring som fick prova på och hoppa runt i de flufiga och färggranna borgarna. Det var trots den höga ljudnivån en givande helg med kameran med utmaning med det dåliga ljuset och barnen rörelser.
Men efter ett par timmars jagande efter den där perfekta bilden så lät jag det vara och bara försökte fånga leken, andra dagen vart det en himmla massor fina och spontana porträtt med hjälp av det sirlnde ljuset från fönstern och en av mina SB 800 på stativ med fjärrutlösningen som finns inbyggd hos Nikon. Kul, ska nog åka dit någon mer helg ochdå låna med mig ett par hörselkåpor eller stoppa in Poden i öronen.

Stickning i Soffa



Stickning ger goda effekter på hälsan.Lugnare andning, långsammare hjärtslag,ökad hjärnstimulans och koncentration. Minskning av ångest och frustation. Bra för en stressad fotograf.

http://www.carlgren.se

I TV studion forts.


Stod i TV studion i eftermiddags. Bra stämning, samtalet flöt på bra. Skall bli spännande att se på burken.

G9:an var som väntat inte allt för lysande i det dåliga ljuset. Kan också vara ACR som betedde sig konstigt (=Adobe Camera Raw). Hursom helst, det är inte dessa bilder som skall användas. 

På en TV nära dig, men jag vet inte när

The Dobberwomen-Flamman


Jag och min syster ärvde henne...

Kul att vara här!



Ja, det var bara det... Jo, jättekul att se Martins grejer. Härligt!

Foto ångest


Inatt har jag sovit dåligt på grund av ett kommande projekt.Jobbigt att vara kreativ hela tiden.Lätt att tappa lusten.

http://www.carlgren.se

söndag 14 oktober 2007

Mardröm


Jag hade en dålig dröm precis innan jag vaknade i morse. Jag drömde att jag inte kunde eller ville fotografera! jag befann mig på en workshop med ett 40-tal väldigt duktiga fotografer och jag klarade helt enkelt inte att leverera något. Allt kändes helt hopplöst och jag kunde inte se någon annan utväg än att helt sluta.

Hemskt!

I morgon börjar arbetsveckan igen...