lördag 26 januari 2008

Vilka rättigheter gäller


på nätet?
Internet är bl. a. också världens största ”butik” som alla människor oavsett var de bor på klotet kan ansluta sig till. Vem som helst kan gå in där och agera på mängder av olika sätt. Med bloggar, reklam, teknisk info, sälja prylar, konst och foto, kunskapa osv.
När jag som är fotograf, lägger upp min bild på nätet, min produkt som jag lagt ner idékraft, svett och möda på att producera och låter hela världen ta del av min skapelse så innebär det inte att någon utan vidare kan tanka hem min bild utan att betala för användning om man med hjälp av min bild vill sälja något. Eller med delar av bilden. Jag har tydligt talat om att bilden är © copyrightad dvs att du inte utan vidare kan använda den utan att fråga mig och givetvis ekonomiskt göra rätt för dig. När blev stöld godkänd? Titta privat så mycket du vill men var vänlig och respektera min arbetsinsats i stället för att stjäla den av mig och hoppas att jag inte märker vad du tagit. Det finns en risk som innebär att om jag av någon anledning ser att du använt min produkt utan tillstånd (privat bruk är tillåtet) att du kan hamna i domstol och krävas på tämligen stora bötesbelopp.
wwwDet gäller givetvis också andra produkter som musik och liknande alster. I de fall upphovsmannen/männen gjort förbehåll för materialets användning och kräver ersättning om du nyttjar materialet för annat en privat bruk. Fildelning innebär, som jag ser det, att någon gratis lämnar andras ägodel vidare. Upphovsmännen kan inte längre veta vad som sker med deras verk. Med vems godkännande?
Det känns märkligt att så enkla tankegångar inte är självklarheter. De musikskapare som vill att deras verk kan konsumeras utan skydd kan ju tala om det. Medan de som vill ha kontroll över vart deras alster tar vägen och få betalt när det används ges den rätten; producenten bestämmer. Sen får publiken välja vad den vill ha. Gratis i det ena fallet, betala för användning i det andra. .
Bara för att det finns affärer/butiker där människor kan handla olika saker som livsmedel och annat, finns väl ingen självklar rätt att helt enkelt gå in i livsmedelsbutiken och ta med ett paket mjölk utan att betala och sedan påpeka att det stod ju på hyllan. Eftersom det står i en hylla, i en lokal dit alla har tillträde. De har ju ställt ut det till allmänheten, så vadå? Finns någon som tänker så? Knappast. Men om något finns på webben då är det bara att tanka hem och utnyttja det, gratis verkar många tycka. Stöld, anser jag att det är.
Eller hur? Stöld godkänd? I så fall när? Liten butik eller världens största, samma skydd gäller givetvis oavsett lokal.Om nätfolket inte respekterar det skydd min produkt har är risken stor att jag lägger av. Sparka sig trött kan jag göra på annat sätt.
Om många andra gör likadant som jag blir inte världen fattigare i någon mening då?
Låt oss få slut på den infantila debatten och driva sakfrågorna på begåvat vis i stället.
Tänk/tyck till!

www.konny domnauer

Härliga bilder





Anno dazumal

Det var bättre förr. En uppfattning som man då och då hör. Men är det så?
Jag tycker inte det; det som redan hänt har varit. Det som gäller nu är vad som kommer, framtiden. Som oftast är bättre än det har varit förr.
Men ibland är verkligheten underbarare än dikte. Kolla på bilderna jag tog i ett äldreboende i Stureby 1958. Njut av de härliga bilderna och le gärna lite grann åt dessa äldre gentlemen som gympade iklädda sina vardagskläder. Till och med skorna har dom putsat ser det ut som. Långbrallor, ärmhållare, väst och kofta, vilken höjdare. Visst är det obegripligt att man inte tog på sig gympakläder? Visa sig avklädd för andra var nog ömtåligt. På gymmen idag tävlar vi ju nästan i utstyrslar som inte döljer något, snarast tvärtom. Bara för att synas. Men då kämpade herrarna för sin friskvård med hela munderingen på. Inte illa.
Det kanske var bättre förr. Inte vet jag. En sak är dock klar: fortsatt att kämpa på för din friskvård. Ta fighten, det mår du bäst av! Heja, heja!

www.konny.se

fredag 25 januari 2008

Beslutsångest...


Har svår beslutsångest för om jag ska printa ovanstående bild som sv/v eller i färg. Ska bli en present.
Vad tycker ni?

torsdag 24 januari 2008

CENTENNIUM


















Kalla den mastodontutredning eller praktverk om du så vill. Den väger sina modiga 4,5 kilo är 30x30 cm stor, 4,3 cm tjock omfattande prick 500 sidor. Den är en bok.
Den heter Centennium och är Svenska Fotografers Förbunds present till sig själv på dess 100-årsjubileum. Redaktören som genomfört detta jätteprojekt att skildra svensk fotohistoria över nästan 100 år med bidrag av mängder av andra personer, ingen nämnd och ingen glömd, heter Gösta Flemming. Art direction och Design har reklammäster Lars Hall stått för.

Boken omfattar tiden från 1895, året då SFF grundades, till1974. Bokverket kallas ”Fotografi i Sverige. Del 1”. Huruvida en andra del kommer vet ingen just nu. Det tog 12 år längre än beräknat att baxa boken i hamn. En bagatell kan tyckas, eftersom Gösta Flemming i sitt förord underfundigt nämner ett bokarbete som DN den 5 augusti 2003 beskriver så här: ”Att ordböcker tar tid att sammanställa vet alla inblandade. Men frågan är om inte en liten indisk redaktion tagit sig vatten överhuvudet. Efter 55 års arbete med en engelsk ordbok över In- diens artonde officiella språk, det komplexa och sällan talade…sanskrit, har man bara kommit halvvägs in i bokstaven A, rapporterar tidningen Politiken. –Jag vill inte gissa på när – eller om – vi blir färdiga, säger den nuvarande redaktörenVinyaka Bhatta.” Nog om svårigheter. Utan att vara fotohistorisk sakkunnig vågar jag mig ändå på att konstatera att nog det viktigaste i svensk fotohistoria finns med i Centennium.”Jag tänker inte på framtiden, den kommer tids nog.”, säger Einstein i ett citat i början av verket. Boken första bild från ca 1902 är en helsida tagen i fotografen Hjalmar Rosengrens atelje i Malmö som visar hans hustru Emma vid retuschstaffliet. Tekniskt sett och vackert bruntonad skulle den nästan kunna vara tagen idag. Så bra är kvaliten. Lite dammig är kopian, vilket redaktionen låtit vara kvar. Det gör bara fotografiet intressantare. Emma, med sin levande blick är mycket vackert inplacerad mellan staffliet med fotot som hon retuscherar, och en större krukväxt på piedestal. Centenniums sista bild, föregången av ett omfattande namnregister, är tagen i Stockholms Stadshus den 7 oktober 1995. Det är en gruppbild med 100-talet fotografer och andra till branschen hörande människor tagen av Björn Börjesson från en balkong i Gyllene Salen. Bildtexten slutar humoristiskt: ”Från vänster…” utan namn!

Jag nöjer mig med denna beskrivning av Centennium. Skaffa boken. Den är en oändlig källa att ösa ur för dig som vill veta vad som hänt i sveriges fotografihistoria under många år. Mycket nöje!

Själv har varit lite delaktig i arbetet med boken genom att på diafilm reproducera fotografier där inga negativ finns. En ren njutning var det att ha hållit i verk som finns i Moderna Muséets fotografisamlingar. Och att ha fått beundra de fantastiska kopior gamla tiders mästerliga yrkesmän gjorde.

Visst är det skönt att fotografiet i dag är digitalt, med tanke på alla dessa gifter gammal kemi innehöll, och som ibland var livsfarlig. 1990 drabbades jag av cancer i urinblåsan vilket blev klassat som arbetsskada. ”Fotografisk kemi innehåller s.k. aminer som övertygande är knutna till blåscancer”, intygade expertis på Radiumhemmet.
Ett och annat har förändrats sedan1895. Till det bättre, rentav.

Som medlem i SFF kan du köpa boken för 775:- moms. Enklast är att gå till förbundet på Upplandsgatan 4 och hämta ditt ex. där. För icke medlem är priset 975:-+moms.

Konny Domnauer



www.konny.se

onsdag 23 januari 2008

måndag 21 januari 2008

Äntligen


I vårt badrum har det stått en kaktus i en rosa kruka i två år. Varje dag har jag tittat på den och sagt till mig själv att imorgon skall jag ta med mig kameran. Idag hände det. Vad skall jag ha bilden till? Går den att sälja?
http://www.carlgren.se