Morfar satt oftast vid köksbordet. Det var hans hemmakontor, verkstad, läshörna, vardagsrum och matplats. Alltid på samma stol, längst in vid fönstret. På väggen hade han egenhändigt byggt små hyllor, fack och lådor där han förvarade sina verktyg, tidningar, böcker, ja det mesta han behövde. Lunchen skulle alltid intas prick klockan 12. Middagen exakt klockan 17. Med tanke på allt han varit med om, krig, sjukdomar, svält och annat elände var han ovanligt nöjd med sitt liv och sina rutiner. Han dog som han hade levt. Lugnt och stilla en dag i mars.
www.bobreklambyra.se
5 kommentarer:
Riktigt fin bild på din morfar, För mig är det här när fotografi är som bäst. Är det din stol som är tom?
Världen förlorade en fotograf när du började med reklam. Men som tur är får vi njuta dina bilder i alla fall.
/Knut
Rutiner skapar trygghet, något känt att vara i. Kanske är det så att personer som varit med om krig och annat elände uppskattar lugna trygga rutiner extra mycket.
En kanonbild verkligen. Svartvitt när det är som bäst.
Härligt Riccardo
Tack för alla lovord!
Ja, jag brukade sitta just på den stolen. Mina morföräldrar bodde i en egen lägenhet i mitt hus och på den tiden jag arbetade hemma så åt jag lunch med dem så gott som dagligen. Saknar dem mycket.
Skicka en kommentar