En svensk (pappers)tiger

SFF, Svenska Fotografers Förbund är ingen fackförening; synd. Vi är en förening av fria företagare-fotografer- som försöker hålla moståndaren-uppdragsgivarna-stången
genom att i slowmotionaktiga förhandlingar försöka hävda våra i upphovsrättslagen grundade rättigheter. Någon större lycka har det inte varit. Jag tror att chansen att lyckas är närmast obefintlig. Många fotografer tvingas hela tiden gå med på ohemuliga krav från uppdragsgivaren.

Mot en ekonomisk övermakt är vårt agerande verkligen inte rätt medicin.
Allt för många av våra medlemmar skänker dessutom bort både rättigheter och inkomster lite hur som helst. Många av kunderna struntar högaktningsfullt i fotografernas krav. Det är bara en tidsfråga innan lagstiftaren börjar fundera över om vår yrkeskår behöver rättsligt skydd. Vår typ av sammanhållning tycks inte vara något vidare skydd. Något som alla lätt kan konstatera eftersom kontroverser med uppdragsgivare är så sorgligt vardagliga.

Det amerikanska regissörsfacket – Directors Guild of America, DGA har enligt rapporter nyss skrivit ett 3-årigt avtal med tv –och filmbolagen. De har bl. a. löst frågan betr. ersättning för distribution i nya medier som internet. Överenskommelsen karaktäriseras av Gil Gates, ordförande i DGAs förhandlingsdelegation, som ”nydanande och väsentlig”.

Writers Guild of America är manusförfattarnas organisation. De har sedan den 5 november förra året varit i strejk. Amerikanska pratshower och TV-serier tvangs ställa in sina sändningar liksom Golden Globe-galan. Även Oscarsgalan, den mycket spektakulära som även många svenskar gärna vill se, är för ögonblicket också hotad. Det går att få respekt från dem som har makten/pengarna. Men utan strid; nej.
WGAs strejk pågår än men den har redan lett till att deras motpart AMPTP inbjudit manusförfattarna till ”informella diskussioner”.
Snacka om effektivitet. Här duger inte mesighet. När skall den svenska papperstigern vakna?
Hur länge till skall vår undfallenhet mot våra uppdragsgivare pågå? For ever? Eller skall svenska fotografer och en av deras representanter, SFF (BLF och PFK kan man nog glömma) börja tänka om. Skall vi ha en chans tror jag att den nuvarande strategin måste omprövas. Marknaden skrattar åt våra amatörmässiga försök.En veckas totalt leveransstopp från samtliga svenska fotografer. Vad skulle hända då?

Konny Domnauer

PS Graffitibilden hittade jag invid Liljeholmsbron. Upphovsmannen är okänd för mig.
Tack till henne/honom! DS

www.konny.se