Natt Lektyr

© Knut Koivisto 2009

/Knut

www.koivisto.se

Ekon från fjärran vänner

Ancient signs on a Cognac house wall

Det finns tillfällen när jag stannar upp och känner hur tidsrymden svindlar. Inuti blir jag både varm och kall på samma gång.

Som bildmakare (fotograf) känner jag en otrolig stolthet över att mitt hantverk har en obruten tradition som sträcker sig över 40 000 år bak i tiden. Jag är otroligt fascinerad över de gamla grottmålningarna som våra förfäder (och kolleger) gjorde. Vad hade de för betydelser för den tidens människor? Hur upplevde man dem? Var de magiska? Vilka krafter besatt de?

Tänk vilka avtryck dessa bildmakare gjorde, att vi så här lång tid efteråt kan beskåda och njuta av deras bilder.

40 000 år.. känn på det..

F y r t i o  T u s e n  Å r ..!

Jag får vara glad om någon uppmärksammar vad jag gjorde för tre månader sedan. Handen på hjärtat, hur länge får dina och mina bilder leva. 1 år.. 2 år.. 5 år.. 10 år..? Innan de börjar kännas föråldrade. Trista..

Ju mer jag jobbar med detta märkliga, att skapa bilder på sådant som "egentligen" inte finns. Att försöka "ladda" dem med något, som gör att de inte bara drunknar i den störtflod av intryck (bilder) som sköljer över oss. Desto större blir min respekt för gångna tiders bildmakare. Deras hantverk och kunskaper.. insikter. Som jag tycker att vi i dag ignorerar i ren okunskap och ointresse. Tro inte att du kan skapa något värdefullt, bestående, med ignorans..

För vad är det för mening med att arbeta med något, att lägga ner så mycket energi på något som tar upp en stor del av ditt liv.. om det inte har någon betydelse.

Så när jag passerad denna husväggen i Cognac (själva staden) i Bordeaux-distriktet i Frankrike för några år sedan och ser handavtrycken och ristingen på väggen så känner jag ekot av gamla mästare. De berömda grottmålningarna i Lascaux ligger bara några stenkast härifrån. Jag fylls av en glädje över oss och vad vi kan åstadkomma, med en handflata!

Fakta:

Grottmålningarna i Lascaux är "bara" ca 20 000 år.

I Chauvet-Pont-D'Arc grottan finns målningar som är ca 35 000 år.

Det finns ristningar i sten som är betydligt äldre.

De äldsta kända skrivtecknen är ca 5000 år gamla.

På byggnader i Cognac där själva drycken (alkoholen) förvaras, växer en slags svamp som färgar väggarna svarta. Den lever på alkoholen som dunstar från de gamla ekfaten. När man tar bort Cognacs-faten, dör svampen.

/Knut

www.koivisto.se

Boys are us

Konstnären Maria Friberg ställer ut i Kulturhuset i Stockholm.
Enormt stora,blanka bilder,monterade på glas. Hur sjutton har människan råd med det? Videoinstallationer lika stora eller större.Bilderna är välkomponerade. Inte tal om annat.
Innehållet är många schabloner. Stackars stora, starka karlar flyter runt i simhallsblått vatten eller i skumbad i vitt; kostymen på. De vältrar sig i sängar också iklädda kostymer. Snuskgubbar där. Ofta ensamma, alltid kontaktlösa, jaha. Ensam i naken skog eller lekandes på sandstrand görandes små löljliga figurer. Vidare ägnar sig män åt att betäcka traktordäck eller skrotbilsplåt. Läsa oöppnade böcker, oh nej, de betäcks också av en man. Uträttar män något? Absolut inte. De är vackra sopor som platsar i konstnärsvärlden som meningslösa figuranter. Undrar just vad fotografen Lennart Nilsson, han med svepelektronmikroskopet och supernärbilderna, tänkte då han skapligt snabbt vandrade igenom det utställda medan jag var där?
Bäst känns videon med USAs Bush-man. Skönt att slippa höra honom tjata om Irak och ”de som inte är med oss är…” Bakom presidentmasken är han en ung gubbe som bevakar sin maktposition med snabba kontrollblickar över publikhavet på presskonferensen,sänd av CNN. Nickar kollegialt till någon polare bland publiken emellanåt.
Så något har jag kanske begripit ändå?
Det skall f-n vara man. Toys are we, när konsten äter sina barn.

www.konny.se

Bindefelds bästa brev

Det är bara att erkänna: någon festinbjudan från Micael Bindefeld har aldrig nått min brevlåda. Tyvärr. Hans inbjudningskort är nämligen ena små begåvade rackare.
På Postmuseum på Lilla Nygatan pågår nu en bred redovisning av ett gäng av dessa pärlor. Bindefeld har verkligen inte sparat på krutet vad gäller idéskapande och utförande.
Ett litet paradis för alla som är intresserade av budskap med skarp tanke och formgivning.
Utställt material presenteras i mörka rum under plastkupor med dramatisk belysning.
Lite grann som att vistas i universum känns det; Bindefelds universum.
Absolut värt att kolla på. Jag lovar. 50 spänn inträde. Då kan du passa på att lära dig lite om frimärket och postens historia också. Om du orkar, förstås.
Missa inte presentshopen: bra julklappstips
Konny Domnauer www.konny.se