Linda Källgren igen

I bland träffar jag människor som har en sådan närvaro och utstrålning, att jag känner att jag bara måste vara tyst, ge dem utrymme, och exponera bild efter bild.

Det blir en slags ordlös kommunikation oss emellan.

För mig är det ett lyckligt ögonblick.

/Knut

Linda Källgren på Artistgruppen

www.koivisto.se

Mer Solstorm

Filmen har idag fått lite blandad kritik (som det alltid är med svenska filmer). Men jag tror den kommer gå bra på biograferna. En av anledningarna är Olof Johnsons fina filmfotografi. Flera av er som följt bloggen känner honom vid det här laget.

Så här brukar det se ut på en filinspelning. Det är faktiskt otroligt att skådespelarna lyckas överföra känslor och närvaro från en scen som tas om och om igen med så mycket människor runt omkring. Men de lyckas och ibland är det helt otroligt att få stå vid sidan och ta del av deras prestation.

Jag har lärt mig otroligt mycket, som fotograf, av dessa stunder.

http://www.koivisto.se

Fotografi vs. Film, del3

Nu tror jag att tiden är mogen för att ta upp Peters fråga.

Stillbilder, Stilleben, stilla scener, bilder.

Varför uppskattar fotografer dessa "stillbilder" i filmen? Jag tror att det är så för att det ligger så nära vårt hantverk. Men jag tror också det beror på alla dessa "dåliga" filmer där man använder kameran slarvigt, En omotiverad kameraåkning bara för att liva upp en tråkig scen eller trist film.

Jag har inget emot åkningar, kranar, steady cam eller vad det kan vara. En films första uppgift är att kommunicera något, berätta något. Så länge den gör det får de göra vad de vill, tycker jag.

Det viktiga är berättelsens rytm. Där kommer de olika sätten att använda kameran in. Personligen tycker jag att känslan som bilden skapar, är det fundamentala.

Peter Greenaways filmer t.ex. är väldigt stilla (jag tänker på bilderna) med rena stilleben insprängda i berättelse (med Sacha Vierny som DOP på de flesta)

Andrej Tarkovskij film "Andrej Rublyov" är en fantastisk berättelse i svart/vit som varje fotograf som påstår sig uppskatta bild borde se (Vadim Yusov var DOP) Många tycker Tarkovskij är svår men det bryr jag mig inte om. Bilderna han skapar är värda besväret. Han använder många märkliga åkningar men de är en del av berättelsen/upplevelsen. Han har dessutom skrivit en bok som heter "Den förseglade tiden - Tankar om filmskapande" (om jag kommer ihåg rätt). Boken finns på svenska och kan rekommenderas  till alla då den fungerar på allt konstnärligt skapande. Den nyss utkomna "Tarkovskij - Tanken på en hemkomst" har jag inte hunnit läsa ännu.

Vill man inspireras av något nytt kan man t.ex. se Alejandro González Iñárritus "Amores Perros" (Rodrigo Prieto, DOP). Den centrala "krock-scenen" är en klassiker och absolut inte någon stilla kamera. Men den ger en otrolig närvaro!

Jag tycker att film är en stor inspiration för mig och jag kan hitta de märkligaste beröringspunkterna.

Mina ledord är: Känsla, Närvaro, Berättande, Äkthet, Engagemang.

Titelbilden till det här inlägget är en direkt känsla jag fick efter en filmupplevelse.

Alla referenser du behöver till filmer finns på:

http://www.imdb.com

http://www.koivisto.se