Årets hittegods hos bonden...
Vi hittade tre ytterligt små krakar på bondens loft. Ögonen på alla tre var alldeles hopkleggade av någon slags infektion. Den första förlorade vi redan efter ett par dagar, ytterligare en efter fem dagar, trots idoga försök att mata & rengöra ögon...
Mamman försökte göra sitt jobb - och visade oss vägen till var ungarna fanns - men har sen dess vart mer eller mindre osynlig. Men vi hoppas - och tror - att vi klarat den sista. Imorrn ska vi köra den enda överlevande tio mil för att överlämna den till transport (med goda vänner) till ett nytt hem i Stockholm. Hoppas det fungerar...
Som inbiten storstadsbo så är det på något sätt bra och lärorikt att ens barn får följa med på en sån här liten resa, att se att verkligheten inte alltid är så varsam med ens den ulligaste gulligaste lilla kattungen.
Men det känns ju bra om det finns ett någotsånär lyckligt slut. Förra året så var den enda lärdom döttrarna fick med sig att verkligheten kan vara verkligt brutal eftersom att den kattunge vi försökte få på fötter inte klarade av det... Hoppas på en bättre utgång i år.
1 kommentar:
.. verkligheten gör sig påmind ..
Skicka en kommentar