Tuva, Johan och Lisa, 2002
Tänk att vissa saker aldrig kan hända igen. Men där, på bilden, finns de för evigt
Som Tuva Novotny som sitter på sängen i sceneriet till den märkliga filmen "Kommer du med mig då" och väntar på nästa tagning. Klick. En ruta exponerad.
Efter flera timmar går jag hem för dagen. När jag kommer innanför dörren ser jag Johan och Lisa som spelar schack. Hej! Klick. En ruta exponerad.
Flera bilder tas senare. Inte värda att tas upp här.
Filmen blir liggande.. länge troligen.
En dag framkallar jag en hög privata rullar svart/vit film och lägger i dem plastfickor.
Åren går.
Så en dag hittar jag negativet på Tuva och tänker att: Oj, där var den bilden!
Jag stoppar negativ-remsan i skannern och.. ser.. bilderna.. kommer efter varandra.. och de är lika.. sängar.. blickarna..
Aldrig mer i vår digitala tid, skall två exponeringar hänga ihop rent fysiskt på samma negativ-remsa.. så lika.. bara några timmar emellan.. som de gjorde den där sommardagen 2002.. och jag gjorde inte kopplingen med sängarna.. upptäckte det bara för en timme sedan..
/Knut
1 kommentar:
Jag blir så matt hur coolt som helst.
Skicka en kommentar