En viktig vecka

Två stora. viktiga händelser denna vecka.
Igår, söndag, dör Alexandr Solzjenitsyn, en oerhört modig man som med risk för det egna livet vågade stå upp mot ett politiskt förtryckarsystem i Sovjetunionen och starkt bidrog till dess fall.
På fredag, 080808 /för många ett magiskt datum/ inleds i Peking de olympiska spelen.
Även där ett system som systematiskt avrättar, fängslar, förtrycker, och kränker egna medborgare som på demokratiskt vis protesterar mot den kommunistiska statens agerande. Exemplen är hur många som helst. Tibet, uigurerna för att bara nämna några.Trots löften till IOK om full handlingsfrihet för journalister och andra besökare att få träffa och samtala med kinesiska medborgare utan övervakning och fritt återge vad de berättar gör regimen allt för att omintetgöra den möjligheten. Journalister hindras handgripligt att få utöva sitt yrke och rapportera det de hört och sett. Trots löfte från den ansvariga kvinnan för all OS-press att få träffa och intervjua dem som ställer upp hindrades ett franskt TV-team från att träffa frun till en fängslad dissident i deras bostadsområde. Redan på långt håll, medan teamet färdades mot området, kunde man i TV-programmet, som nyss sändes i svensk television, se mängder av poliser framför bostadsområdet. Väl framme hindrades teamet att ens komma i närheten trots att de visade upp skriftligt tillstånd. Ordern från polisen på plats, som också handgripligt hindrade filmning, löd, hotfullt: Försvinn härifrån!
Så agerar en rutten stat för att hindra omvärlden från att se hur man behandlar egna medborgare mer eller mindre som skurkar.

Jag är inte tillskyndare av någon bojkott. Det förlänger bara att förändringar kommer till stånd.
I stället måste vi se OS som en chans för omvärlden att med egna ögon se vad som pågår. Fast mycket av det värsta sker naturligtvis i all hemlighet, dessvärre väl dolt bakom fasaderna. Deltagarna, idrottarna av alla slag, journalisterna, kulturarbetarna och alla andra människor som tar sig till Kina under spelen har världens chans, för det har alla, att berätta för oss som inte är där om, inte bara alla fantastiska idrottsprestationer, utan också om sådant där mänskliga rättigheter kränks och individers rättighet till ett fritt liv undanröjs. Självklart finns också positiva saker att rapportera från vanligt kinesiskt vardagsliv, även sådant måste fram.

Bara gnäll och avståndstagande för givetvis inte något gott med sig. Balans även i politik är nödvändigt.

Det är självklart för mig att alla OS-besökare som har en möjlighet inte sviker sitt samvete och vågar protestera mot en omänsklig stats övergrepp. Varhelst det sker. Den bästa möjligheten, kanske den enda, att få en ändring till stånd i den råa kommuniststaten Kina, är att tända lampan i de hemlighetsfulla rummen så att skiten syns.
Solzjenitsyn visade civilkurage. Du, OS-resenär, då?!

Bilden tagen idag måndag den 4 augusti visar kinesiska ambassaden på Djurgården i Stockholm

Konny Domnauer, SFF - PFK

www.konny.se