Var i Paris för 14 dagar sedan, på Paris Photo 2007 en årligt återkommande mässa, c:a 100 talet gallerister och bokförlag som visade upp sig, bl a svenska Journal, bilder, böcker, böcker, bilder, hur mycket som helst, men inte en fotopryl så långt ögat kunde nå ( tack och lov). Att fotografiet är på frammarsch inom konstmarknaden råder det inget tvivel om eller vad sägs om
en Tunbjörk för 4400 $ eller Massimo Vitali för 30 000 $. Även här hemma har intresset för foto ökat hos galleristerna även om marknaden är liten.
http://www.sorenfroberg.com
7 kommentarer:
Paris, ahhh...
Fotografi kommer nog tyvärr vara en smal konstform länge till i det här landet. Med smal menar jag att det bara är några få fotografer som får räknas som konstnärer (inget som jag bestämt).
Själv tycker jag problemen börjar i samma ögonblick man sätter dit ordet konst-, före.
Jag hävdar själv att jag inte är en konstnär, jag är Fotograf. Det räcker gott för mig.
Jag tror nog att fotografi kommer att få en mycket
större del av konstkakan framöver. Om man nu menar att konst är något man hänger på väggen.
Det är ju upp till var och en vad man vill kalla det
Acceptansen för fotografi som ett konstnärligt
uttrycksätt blir större och större.
Så se det inte som ett problem utan en möjlighet,
oavsett du skapar en bild med hjälp av kameran eller någon annan teknik.
Jag önskar och hoppas att du har rätt.
Men om man tar sig en titt på hur det ligger till i dagsläget så ser man att det är en rätt liten klick personer (vill inte använda ordet fotograf här) som det handlar om. Jag tror helt enkelt inte det finns plats för så många inom denna marknaden.
Det är ju nämligen marknaden som styr här. De som är villiga att betala stora summor för konst gör det enbart som en investering. De vill ha tillbaks mer än de lagt ut, säg 5-10 gånger inköpspriset.
Visst, de har säkert ett särintresse för fotografi. Men vi skall nog inte lura oss att detta intresse gäller oss alla. Det blir en liten utvald, exklusiv klick.
Jag tror inte att jag platsar i det gänget. Jag ser inte mitt fotograferande inom ramarna för att det skall kunna ge en placerare valuta för hans investering i framtiden. Det är inte så jag tänker när jag fotograferar.
Jag kommer hårdnackat kräva att bli kallad fotograf, inte konstnär. Det är så märkligt, att när man plötsligt skall kallas konstnär, så är det helt plötsligt så mycket man inte kan göra och så mycket man måste göra (på ett visst sätt).
Detta är ingen nedvärdering av Fotografi, tvärt om! Jag vill bara inte att det skall kallas konst, för då har man helt plötsligt målat in sig i ett hörn och stark nischat sig.
Men visst, det här är bara min egna enkla åsikt.
Jag förstår många fotografers önskan att få ett erkännande och kanske tjäna lite på att sälja sina bilder vid sidan om. Jag skulle själv välkomna det.
Men undertiden vill jag bara bli kallad Fotograf.
Men Knut det känns som du lägger dig platt på mattan
och räknar ut dig själv innan gonggongen gått.
Tänk inte så kapitalistiskt, det finns faktiskt människor som köper bilder för att dom tycker dom
är vackra att ha på väggen utan en minsta tanke på
att få tillbaks några pengar. Exempelvis sålda jag några bilder häromdan till Lanstingets konstförening,( det handlar inte om några 40,000) bilderna ska hänga på en avdelning för kvinnor med svåra förlossningsskador, konstföreningen tycke om bilderna, dom var färggranna och trodde kvinnorna på avdelningen skulle glädjas av dom. Konstnär eller fotograf glöm det, det är vad bilderna förmedlar som gäller.
Låt oss hoppas på det bästa...
Fotografikonsten är smal. Många fotografer ännu smalare; uppdragen haglar inte över särskilt många.
Tag chansen; sälj konst den som kan. Konst betyder enligt min uppfattning någon form av estetisk upplevelse för betraktaren. Om fotografi eller annat är rätt ovidkommande.
Hoppas på flera inlägg så det blir lite drag i luckan!
Livet är kort men konsten lång, har någon sagt...
Skicka en kommentar